Ibland krånglar man till det

Det var ett tag sedan jag uppdaterade min blogg. Det vore enkelt att skylla på att man har haft mycket annat att göra under hösten och därför inte hunnit att uppdatera bloggen. Fast sanningen är nog en annan. Att man bara gör det krångligare än vad det är. Först letar man efter en fantastisk bild att lägga upp och redan där krånglar man till det. Hur många fantastiska bilder tar jag på ett år? Inte många, men en del jag är nöjd med. Sen ska man komma på något klurigt att skriva, gärna tänkvärt. Jag har för länge sedan insett att någon författare blir man inte. Någonstans på den här vägen försvinner inlägget. Jag ska därför testa något annat i år, nämligen en fotodagbok. Det blir små inlägg varje gång jag är ute med kameran. Det får bli de tankar som cirkulerade när jag var ute och någon bild som togs vid tillfället. Det får bli vad det blir.

I väntan på det, så får ni titta på en bild från Kopparhatten som jag tog i mellandagarna.
Kopparhatten

Jo, jag vet. Det är ett klassiskt ställe där många fotografer har stått. Själv har jag en vårbild och en höstbild från detta ställe, så jag ville gärna ha en vinterbild också. Det som är skönt med vintern, förutom att det inte finns några mygg, är att man inte behöver gå upp mitt i natten för att fånga en gryningsbild. Det räckte att jag körde från mina föräldrar lite efter sju. Fast riktigt vaken var jag inte. Väl framme så fick jag sällskap av först en talgoxe och strax efter två till. De tittade uppfordrande om jag inte skulle plocka fram något gott ur ryggsäcken och bjuda på. Jag fick skamset förklara att det hade jag inte tänkt på. Jag hade haft fullt upp med att bara stiga upp tidigt. Det hela blev inte bättre av att herr och fru koltrast dök upp och undrade om jag åtminstone inte hade tagit med någon frukt. Tyvärr, inte heller det hade jag kommit ihåg.

När jag hade tagit bilden som ni ser här, kom jag på att jag hade sett en vacker vinterbild när solens strålar silar mellan trädstammarna på andra sidan. Den här morgonen tycktes det finnas alla förutsättningar för en sådan bild, så jag väntade tålmodigt på att solen skulle gå upp över krönet. Det tog en timme och vid det laget hade jag insett att mina kängor och vantar inte var gjorda för att tåla 12 minusgrader. Bilden då? När solen väl steg upp över krönet insåg jag att bilden inte kunde vara tagen i mellandagarna utan snarare i början av november. Själv möttes jag av ett motljus rakt in i kameran och det var inte lönt att ta någon bild överhuvudtaget.

Sedan ägnade jag under 8 minuter att försöka tina fingrarna över bilens utblås innan jag kunde hålla i ratten. Under tiden kände jag mig som när jag var en 7 -8 år gammal och man hade varit ute för länge och åkt skidor, vilket resulterat att man inte längre hade någon känsel i fingrar och tår. Jäklar vad det gör ont när känseln kommer tillbaka.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ibland krånglar man till det

  1. Björn Svanstein skriver:

    Fantastisk bild och tänkvärt skrivet! Välkommen till Östersund om du får lust!
    MVH Björne

    • Gunnar Eriksson skriver:

      Tack Björn. Det är en klassisk bild från Söderåsen. Jag hade redan en vår- och höstbild, så jag tyckte att jag ville ha en vinterbild också. Nu saknar jag bara en sommarbild, fast det värsta är att man behöver gå upp väldigt tidigt då.
      Jag hör av mig om jag skulle ha vägarna förbi Östersund.

      Ha det gott
      Gunnar

  2. Christer K skriver:

    Fin bild från som du säger ett klassiskt ställe för landskapsfotografer. Fin bild som tar fram det dramatiska i ravinen, den lite karga kall ravinen står i väl kontrast med den varma himlen. Och känner igen mig i din text, samma här och i mitt fall uppdateringen faller bort på vägen. Bland det du så väl beskrivit i din humorösa (skapat ett nytt ord nu 😉 ) text ovan.
    Så det skall bli mycket intressant och underhållande att följa med via din blogg på dina små foto expeditioner i myllan 🙂

    /Christer K

    • Gunnar Eriksson skriver:

      Ja, det är lätt att det blir inte så många uppdateringar om man ska fundera så man slår knut på sig själv. Jag ska försöka med stilen det får bli det blir istället. Lite tankar man hade när man var ute och när man skriver. Humorösa, låter som ett bra ord. Det lägger jag på minnet.

      Ha det gott
      Gunnar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s