Återkomsten

Det var ett tag sen sist, men så har jag inte tagit en bild sen slutet av maj. Sommaren har alltid varit en period då jag har låtit kameran vila. Varför det är så, beror på två saker. För det första så är behovet inte lika stort att komma ut i skog och mark. Sommardagarna är långa och ljusa och inbjuder till en mängd andra utomhusaktiviteter. När väl mörkret åter sänker sig, försvinner möjligheten till en fotorunda efter jobbet och man får nöja sig med helgerna. Missar man den möjligheten, så får man vänta ytterligare fem dagar innan nästa möjlighet dyker upp.

bild22Det andra är att jag verkligen njuter av att plocka upp termosen och ta fram matpaket när jag är ute. För det är först när jag sätter mig ned och tar en fika som jag kan ta in alla upplevelser som naturen bjuder på. När jag går med kameran i handen, har jag märkt hur jag försvinner in i min egen värld. Jag får lätt ett tunnelseende när går och fundera över tänkbara motiv och olika kompositioner. Själva upplevelsen av naturen blir begränsad. När jag sedan sätter ögat bakom sökaren, då återstår inte mycket av upplevelsen. Då upphör tid och rum. Jag försvinner in i en bubbla som effektivt stänger ute omvärlden. Men när jag väl sätter mig och fikar, då sänker sig lugnet och jag är åter mottaglig för naturens alla detaljer. Men under sommaren kan knott, mygg och andra flygfän vara väl envetna. Lugnet uteblir och ersätts med en mild irritation. Man vill få fikapausen överstökad så fort som möjligt. Då längtar jag till de andra årstiderna då jag åter igen kan sätta mig ned i lugn och ro och njuta av naturen.

bild23En del kan bli oroliga när lusten till fotograferingen försvinner. Själv är jag inte orolig. Den får komma när den kommer. Fast jag höll som vanligt på att missa den färgglada årstiden. Om det var det långa uppehållet eller bara min vanliga senfärdighet, får vara osagt. Ändå hade jag god hjälp av Christer Karlsson som tittade in på bloggen och undrade om jag skulle fortsätta och stanna i mitt fotografiska ide? Nu fick jag bråttom. Av erfarenhet vet jag att det räcker med några blåsiga dagar, så finns inte ett enda löv kvar på träden. Även om jag missade när färgprakten var som bäst, så får jag vara nöjd ändå. Tyvärr var det mulet väder, men man kan inte få allt.

bild24Jag får erkänna att det kändes lite ovant. Jag fick brottas lite mer än vanligt med motiven och sökande efter en bra komposition gick trögare. Men jag kände att den värsta stelheten gick bort, vilket bådar gott inför den kurs kommande kursen i landskapsfotografering.

En sak som var säker, fikat smakade extra bra nu när jag åter igen var ute i naturen.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Återkomsten

  1. Tammy skriver:

    Det var ju för väl att Christer påminde dig om vilken årstid det är så du inte missa den? 🙂

    Samtidigt sitter jag här och gapar lite, allt du skriver här passar in på hur jag själv känner det ju 🙂

    Jag är likadan, på sommaren då lever man, iaf jag 🙂 Då badar man, man gör så himla mycket, livet är alldeles underbart och självklart vill man fota också, men fota kan man väl göra en annan dag liksom, för nu måste man ju hinna njuta av att leva, för sen – ja, då kommer den fasansfulla tiden (NU) och äter upp en med sin svarta sopsäck den lägger om ens huvud :)))

    Haha, förlåt mig. Jag vet att de flesta älskar denna årstid och jag försöker lära mig 🙂

    Mygg, hahaha, de finns kvar, tänker på dig varenda gång jag ser en, förlåååt!! :))

    Jag måste få fråga dig en sak – har du någonsin råkat ut för älglus? Jag menar, mygg i all ära, men älglus,, mamma mia, jag dog nästan förra året då jag råkade se en. Har ALDRIG i hela mitt liv stött på en älglus, har dock hört talas om dom. Men så förra hösten så stod jag där i skogen och något kom flygandes emot mig, när den var 20 cm från mitt ansikte, kände jag igen det där lilla elaka fejset och blev helt hysterisk och började vifta och slå på mig själv, och sen sprang jag allt vad jag kunde till bilen – jag var i upplösningstillstånd 😉

    Efter en dag vågade jag mig ut igen, nu redo att se om jag sett fel – då såg jag en till, och jag visste att jag aldrig mer komma sätta min fot i skogen 🙂

    Jag älskar djur, det finns bara en parasit jag ej tål – fästingen, men så kom den här vedervärdiga typen flygandes och jag insåg att fästingar flyger åtminstone inte ikapp en. Dom förstör allt för en dessa parasiter ju. Funderar på att ta med mig en eldkastare ut? 😉

    Mygg, ååååh, om det ändå vore en mygga istället 😉

    Gunnar, dina bilder är sagolika och man tackar som får njuta av dom och dina härliga texter till!

    Mvh

    Tammy

    • Gunnar Eriksson skriver:

      Tack för dina underbara rader, Tammy. Jag blir lika glad varje gång när jag läser vad du skriver.
      Visst har jag stött på älglusen. Jag undrar, var kom den ifrån? Räcker det inte med de andra otrevligheterna som fästingar, mygg och knott? Måste det dyka upp en till? Jag vet inte vilken som är otäckast, är det fästingen eller älglusen? Fästingen kan ha otrevliga biverkningar, men jag tycker att jag har bra skydd med stövlar och heltäckande kläder. Men älglusen, den flyger på en. Nä, fy och usch.

      För att muntra upp dig så länkar jag till ”Balladen om é ushla älglus” https://www.youtube.com/watch?v=FA1pMiP_ifk

      /Gunnar

  2. Christer K skriver:

    Hej Gunnar !
    Tackar för sist med intressant och trevligt fotosnack. Men oj vilken paus du gör, men jag förstår vad du menar. Att sommaren inbjuder till så mycket annat, själv så kan jag inte göra så lång paus för att fotografera är just en sån detalj sommaren inbjuder till 😉 och gillar ju att vara i den där bubblan. Men det är för mig en bubbla som stänger ute vardagen och öppnar sinnet för att kunna vara mottaglig för möjliga motiv. Och det gör ibland att fotograferandet hamnar i bakvattnet, bara för att sitta där och vara. Iakta fåglar, någon insekt som stretar fram, lyssna på ljuden typ bzzzzzzzzz 😉
    Nä skojar med dig. Håller med dig att de där små stickande sakerna kan vara en riktig plåga ibland samt otroligt irriterande. Men för det mesta brukar det gå bra 🙂

    Och så sant kaffe å fika smakar aldrig så gott som i naturen 🙂
    Gillar bilden på skogsintriören, fint komponerad med både vatten och träden som agerar som en fin ledstång in i bilden. Fint lugnt ljus i bilden som också ger en fin stämning. Gillar vattenspeglingen och hur de friska färgerna blir till en fin måleriskabstrakt känsla i vattnet…

    Sen faller jag för sista bilden, tjusigt komponerat som ger ett fint drag in i bilden, på nått vis så får jag en försiktig diffus knappt märkbar diagonal rörelse i bild. Och jag läser den åt fel håll men känns naturligt. Mina ögon fångas av förgrunden och leds upp in mot det fina ladan/uthuset. Som genom förfall åldrats med en fin patina. Fin detalj är mossan och dess färg på tegeltaket. Spännande också hur en geometrisk figur dyker upp i naturens ”kaos” vilket ger en spännande kontrast…
    Tänkte kanske Tammy lånar ut sin eldkastare, den verkar vara ett effektivt mygg skydd 😉

    /Christer K

  3. Gunnar Eriksson skriver:

    Jo, det blev en lång paus. Jag brukar inte känna något större sug att komma ut i naturen på sommaren. Det finns mycket annat att göra som gör att man är mer ute än inomhus. Några av mina favoritställen är ganska välbesökta på sommaren, vilket gör att inväntar andra årstider då man kan vara där för sig själv. Det känns mer rofyllt så.

    Jag känner att jag måste träna mer på att bli närvarande i stunden. Jag faller lätt in i funderingar kring en massa annat än själva fotograferingen. Jag misstänker att jag städar hjärnan. Problemet är att man missar de små detaljerna som jag tycker du är bra på. Men övning ger färdighet, som det heter.

    Nu hoppas jag kan komma iväg en sväng till Kullen innan jul. Problemet är att vi är beordrade att arbeta några lördagar, vilket gör tillfällena färre. Sen måste vädret stämma, ingen idé att åka i väg om det utlovas regn. Det är svårt att hålla linserna rena från regndroppar när det regnar och blåser lite. Jag har testat det och det var inte många bilder som jag kunde behålla. Vi får se om det blir någon resa, men jag blev bra sugen när jag såg dina bilder därifrån.

    /Gunnar

  4. Mats-Ove skriver:

    Hej Gunnar !
    Var ett tag sedan jag var in på din blogg men ser & läser också att du haft div. uppehåll i ditt fotande.Får ibland samma känsla som dig på sommaren vad gäller andra aktiviteter & mygg/insektsplågan.Men jag försöker att härda ut trots allt & gillar som Christer skriver här ovan att hamna i den där sköna bubblan som stänger ute vardagen.Har också fått berättat av han om era trevliga möten ni haft i Skåne.Ja,Christer är verkligen en sann inspiratör & lysande fotograf.
    Som vanligt fina vår & höstbilder du bjuder på från fina platser i söder.

    Vi passa på att önska dig en God Jul & ett Gott Nytt År

    Med vänlig hälsning/Mats-Ove

  5. Jörgen Schön skriver:

    Hej Gunnar! Av olika anledningar så har jag också hamnat i ett fotografiskt ide för närvarande. Har svårt att mobilisera den där äkta lusten att skapa bilder, men jag vet ju också att förr eller senare så återkommer den – man får helt enkelt ge sig till tåls! Riktigt sköna bilder från höstens färgprakt som infångades i verkligen rätt tid. Allt har sin tid även om vintern denna gång verkar var något försenad.
    Nu stundar vinterns högtider så jag får önska dig en God Jul & ett Gott Nytt År!

    Mvh, Jörgen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s